Förlåt min dåliga uppdatering. Har mest mått skit!!
Jag känner mig utfryst! Min far och syster har daglig kontakt, och de vältrar sig i sorg.
Dom tycker nog jag är kall men jag har min syn på döden och den ger mig tröst och ro! Dom får gärna ha sin kontakt, jag varken vill eller orkar ha en daglig kontakt med min far. Syrran o jag har nästan ingen alls.
Men det som sårade mig var att efter morsans begravning berättade min far att vi skulle bli bjudna till moster Gerd på middag allihopa. Det tyckte jag kändes bra och har sett fram emot. Morsans syster liksom. Sammanhållning.
Så en dag i slutet på augusti var vi hemma hos min far i Brösarp för att gå igenom lite kläder. Gerd var också där...Och då får jag höra att den där middagen, den hade redan varit och ingen hade frågat om jag ville vara med.
Kan säga att jag fällde många tårar när jag kom hem!
Sen känner jag mig utfryst från jobbet med. Dom sökte ännu en förskollärare nu i höst. Jag sökte men fick inte, trots att dom känner mig. Hm, jag vet vem som har något emot mig. Synd hon har sån makt bara! Måste vara avundsjuka....
Sen har vi min näst minste son som har en djup depression. Han går inte i skolan, klarade det inte. Jag har sagt att det kan han alltid ta igen, men nu måste vi sikta på att han blir frisk först! han går på Bup och har tack o lov fått en jättebra kurator! I morgon ska hon följa med honom till en gymnasieskola och kolla upp möjligheterna att få skolträna. För han har suttit instängd vid sin dator i ett år nu....
Nästa vecka ska jag komma med och berätta om Joels pappa som tog sitt liv, och omständigheterna runt det.
Här hade vi urnsättning för min mor i Brösarp. Det är min goa faster till höger.
"Stenen är perfekt" har min mor låtit meddela! ;)
Vi har en ny familjemedlem. Selma är en engelsk bulldogg, hon är tre år o gudasnäll. Hon har nog inte haft det så lätt. Jag övertog henne av en ung tjej, som inte kunde ha henne kvar. Selma var jättenervös i början, rädd för dammsugare och andra "Tillhygge" som hon såg det. Jag har kattungar just nu och dom lägger sig gärna intill henne. Hon går fint utan koppel.
Jag börjar tröttna rejält på mitt röda hår. Det känns som om jag är självlysande i större folksamlingar... I sommar har jag tittat på naturliga hår och blivit så sugen på att ha en nyans som är mer lik min egen....Det är ju inte det lättaste när man har rött, så jag ska börja med att färga det brunt några gånger nu framöver...Nu är mitt hår så tjockt o långt så j ag måste köpa två förpackningar varje gång.
Mina två mellansöner i mormor o morfars trädgård....Åh i bland önskar man att man kunde vrida tillbaka tiden och krama o pussa dom där små procelyterna.......Älskade barn <3
Ser ju fint ut, men tittar man närmre är det väldigt gammalt och ofräscht. Den svarta tapeten är snygg och passar bra till möblerna, men det var ju inte riktigt min stil...
Så jag bytte ut tapeten ganska omgående:
Ok, bortse från alla kassar och skit....Håller på att ha en liten utrensning här :)
Köpte ett furuskåp på loppis som jag målade om....
Lite trivsamt rörigt så där...Kökssoffan är också inköpt på loppis.
Plastmattan på golvet är gammal och sliten och svår att hålla ren så den ska bytas ut mot ett laminatgolv, ett ljust trä....
När jag drog av den svarta kakeldekoren följde kaklet med :( Jag ska ha ny kakel också för den är ganska trist, fogarna är äckliga....
Ny vask o ny bänkskiva, blandare ska det också bli efter hand som jag får råd. även spis och köksfläkt behövs bytas ut, och skåpluckorna är rätt tråkiga.
Men det får komma sen, det är en underbar känsla att ta det i sin egen takt och efter sin egen smak!! Att det är JAG och ingen annan som bestämmer.
Diskmaskin köpte jag ny på loppis men den var rätt ny. Tjejen sålde den eftersom hon skulle ha en rostfri i stället. Rena fyndet för mig.
De sista året har jag börjat drömma helt fantastiska drömmar på nätterna. Det är som värsta vilda västernfilmerna, eller en dramaproduktion. Realistiska miljöer som jag aldrig har sett förut.
I natt drömde jag igen så där tokigt. Jag var en indiankvinna och hade tre barn, flickor med svarta rufsiga hår. det var väldigt dramatiskt, vi var jagade och jag tror vi blev dödade. Jag berättar inte så ingående om drömmen för sånt är så tråkigt att läsa, men jag minns att jag såg indianbarn vid en flod, ett berg vid floden och jag fick namnet Colorado.
Jag låg och funderade ett tag på drömmen när jag vaknat och insåg att jag faktiskt drömt mig tillbaka till ett tidigare liv. Något håller på att hända med min andlighet precis som Helena förutspådde. Jag tittade på mina armar o fötter i drömmen och dom var bruna, och det kändes så naturligt. Miljön...hur skulle jag kunna drömma den utan att ha varit där?
Saken är också den att jag vet inte ett dugg om geografi, fick bara namnet Colorado och nu tänkte jag att jag skulle googla lite bilder och fick fram snarlika som i drömmen.....
Jag hade ingen aning om att det fanns en stor flod i Colorado. Börjar bli rädd för mig själv....
Tre stycken källingar har vi förärats med! När jag satt och pratade med moster Gerd i telefon kom Izzy in med en källing i munnen, la den på golvet för att snabbt försvinna ut under trädäcket och hämta ytterligare en...
Två helt svarta och en med lite beige på nos o tassar.
Nån som vill ha? Jag behåller själv en i alla fall, och på måndag är det jag som beställer tid för sterilisering....
På några dagar vändes min värld upp o ner igen. Det ska så lite till.....
På mitt jobbhar det funnits en mamma, som gått i spetsen för att ha mig kvar och hon h ar verkligen tyckt om mig. Vi är vänner på fb, men på sista tiden har jag känt att hon är väldigt kort mot just mig, ja kylig rent ut sagt. Jag vet att hon börjat jobba med Jörgens syster och jag ser ju deras varma ord till varandra på sidan....
Skrev till Christel om min känsla och hon svarade att tyvärr är det nog så.
Jag sjönk och försvann in i en bubbla, jag kunde inte lyssna på min familj jag fick ångest och satt och hyperventilerade....All gammal ångest och skuld östes över mig och jag kände mig samtidigt så rasande. Jag skrev en massa på fb om hur det var, psykisk o fysisk misshandel. Kunde inte hejda mig. För annars kommer aldrig MIN sanning fram. INGEN frågar hur det egentligen var utan föredrar att tro på rykten.
Ett tips om man inte har någon sexlust och beslutat sig för att inte skaffa fler barn är att sterilisera sig :D :D :D
Det gjorde jag, inte för sexlustens skull utan för att jag var fullt nöjd med dom fyra jag har, men som en bonus kom även sexlusten....Nästan så det blev jobbigt på DET hållet. Jag kände mig som en honkatt i mars bara en man gick förbi mig i affären....
Trodde att jag var den enda men i dag så berättade en kvinna att hon blev likadan.
Jag tycker om augusti. När sommaren dröjer sig kvar men man ändå kan känna att hösten väntar bakom hörnet.
Kvällarna blir lite mörkare och man kan börja mysa med tända ljus. Det där tvånget att man ska utnyttja varje sekund av det fina sommarvädret avtar. Luften börjar kännas krispigare.
Och man kan äta kräftor :) Jag älskar kräftor!
Hösten innebär nystart. Jag får ny energi. Rensar ur i skåpen och säljer.
Planerar höstgarderoben och höstinredning....
Tänkte försöka lära mig virka såna där små djur i höst, ari...nånting....
Och så fyller ju Jesper år i augusti! Han blir arton i år! Myndig!! Här fyllde han elva år :) Jag var gravid med Samuel då...
När jag startade denna bloggen så tänkte jag inte dra upp gamla saker... Jörgen och hans självmord hade jag lagt bakom mig...Men det gamla dras upp till ytan, för när det kommer till detta så blir jag lätt paranoid, inbillar mig att någon snackar skit och jag suger åt mig som en svamp...
Har varit vän med en fd mamma från jobb på fb, som brukar gilla mina inlägg och så. Nu har hon börjat jobba med Jörgens syster och dom verkar ha blivit bra vänner och plötsligt så nonchalerar hon mig.
Ja det är barnsligt att hålla koll på såna saker, jag vet, men jag vill inte framställas som den kalla egoistiska människan som dom sa att jag var då...
Jag kan bli så arg, för jag har aldrig fått upprättelse för detta, aldrig en ursäkt för att de vände mig och värst av allt, BARNEN ryggen...När de innerst inne visste hurdan Jörgen var, att han inte var lätt att leva med. Det fanns ju en anledning till att aldrig DOM ville umgås med honom.
Men när han var borta var det bra att använda mig som syndabock.....
Det mediala tar allt mer o mer plats i mitt liv. Kanske inte så konstigt med tanke på att jag har min mor på andra sidan nu... Jörgen känner jag mig ganska klar med, jag vet att han är med mig och pojkarna mycket.
Jag ska försöka lära mig att meditera och på så vis kunna få kontakt med mina nära o kära, men också för min egen skull för jag behöver det! Jag är bra på att ta hand om andra men inte mig själv.... Jag får lätt skuldkänslor om jag inte ställer upp alltid. Men jag har blivit bättre på att säga i från när det är nog och jag försöker att vara ensam när jag inte har Samuel.
Jag har nog blivit en besvärligare människa på sätt o vis, på ett positivt sätt för mig!
Jag var hos Helena i december, mitt ena favvomedium. Hon sa då att jag höll på att bli andligare....
Jag kan förstå vad hon menade nu... Jag har dels läst en massa böcker av Sylvia Browne, Benny Rosenqvist m fl och allt känns så självklart "Ja men visst är det så!!" Jag ser med ens en annan mening med att allt blev som det blev....
Dels så är jag mer lyhörd för en del tecken och när jag lagt mig på kvällarna o släckt lampan försöker jag meditera. Jag ser vita figurer som formar sig hela tiden då. Christel säger att hon ser likadant. Hon kan förmedla vad andarna vill säga men hon ser dom som skuggfigurer bara och även så som jag gör....
Sen är det ju så klart här o nu vi lever och det är det som ska vara det huvudsakliga, så att man inte går in helt i detta för det kan också bli fel. Dock är det en grund att stå på, en tröst när det stormar!
Jag och Lennart tog en tredagars tur till Öland med vår gosse. Vi bodde på ett vandrarhem som tillhörde djurparken. Helt ok! Mysigt med campinglivet och det är perfekt för Samuel som älskar att utforska nya miljöer och nya människor.
Vi är inte tillsammans igen Lennart o jag om nu nån undrar, men jag tyckte att det kändes tryggt o bra att åka i hop i o med att Samuel är så aktiv som han är och ingen av oss har nåt nytt förhållande.
Här tog vi en fikapaus i Kalmar...
O jag var väldigt avslappnad.....
Härlig sittstil :)
Man fick gå in till dessa lemurer o mata dom. Det kostade 100:-, vilket jag tyckte var bra för djurens skull!
Annars hade det vällt in folk! Samuel skulle kunna stannat där hela tiden! Djur o natur är hans rätta element, då är han lugn o koncentrerad.
O här skulle jag kunna stå....Fascinerad av deras färger och deras sätt att äta...:)
Där är så mycket djur på Öland, bara att titta på dom tar en hel dag. Sen är där ju både karuseller och vattenland.
Skulle fota oss i en karusell, men Samuel knuffade bort mobilen men jag kom med :)
Nu ska jag strax titta på en film. Samuel är hos sin pappa o då gäller det att passa på o ladda batterierna!!
Såg för resten "The Call" med Halle Berry, som jag varmt kan rekommendera om man gillar att sitta på spänn en hel film :) Jättebra!
En bild från facebook på min äldste son Johan och en av hans kompisar Robert. Dom har hängt i hop sen de var små och lekte mamma, pappa barn i vår lekstuga. Dom har funnits där för varandra, alltid <3 <3 <3
Någon hade för mycket fritid och bestämde sig för att hotta upp min vita stege...
Nåja, den blev rätt snygg men jag hade ju tänkt ha färgen till mina rådjurshorn...:(
Fotade mitt trädäck o lite av trädgården:
Till nästa år ska jag fixa lite i min trädgård. Nu har det ju mest blivit att jag lagt tid o pengar inne...
Lite bilder från mitt vardagsrum :
Här skymtar Samuels rum. Och så ser ni ännu en änglatavla som jag köpte i veckan!!
Den där pallen flyttas hit o dit när Samuel är här men den ska inte stå där, och han har slängt sina byxor på golvet. Pallen har blivit Elsas plats :) Hon älskar den.
Vi har även som sig bör när man bor i Sjöbo varit på Sjöbo marknad.
Det var inte som vanligt, många platser gapade tomma. JAG var inte heller som förr...Kände inte för att festa så det blev en lugn marknad för mig.
Första dagen gick jag med mitt ex, Samuels pappa och Samuel förstås. Det blev mest karuseller. Vi kände oss trötta båda två så det blev inte så mycket av att gå i stånden. Och så åt vi våra sedvanliga langos.
Där fanns ett nytt hoppetorn som var så gigantiskt och barnen åkte så fort ner, o Samuel blev så chockad, men försökte en gång till. Dock GICK han sidledes ner hela vägen :) Ni ser honom på den lila randen vid vänster sida där uppe. En liten figur med gröna byxor....
Jag äter ju antidepressivt sedan många år tillbaka och i bland har jag av slarv inte tagit dom, när de tagit slut och jag inte pallat hämta ut nya....Då har jag alltid blivit dålig, gråtfärdig o yr och sjunkit drastiskt i humöret. Min mor har varit på mig som en hök att jag skulle ta min medicin, hon blev så orolig när jag inte mådde bra. Hon var också den som märkte det direkt.
Nu har jag funderat på att sluta , eller i alla fall trappa ner till att börja med. Mest för att se om jag går ner i vikt.
Men jag har inte hunnit så långt, för jag mår redan dåligt. Vet inte vad som hänt, men jag är så matt i kroppen, orkar inte göra så mycket här hemma och värre blev det när Lennart redan efter en vecka ville lämna Samuel hos mig igen. jag hade trott att jag skulle få fixat på hans rum först i alla fall.
Inte blir det bättre av att han bara bråkar och Renee blir förbannad och svarar emot....
